tisdag 3 november 2015

Jag gör allt för mina barn

Jag har valt att vara öppen här i bloggen, detta är min ventil. Mitt sätt att få ut mina känslor. Jag vet att allt jag skriver här och delar på Facebook är öppet för alla. Jag kan välja att låsa bloggen och välja vilka som får läsa här. Men jag vill inte det. Jag är medveten om att vem som helst kan läsa här.

Under det här året som har gått sen skilsmässan har jag varit väldigt noga med att inte smutskasta någon. Jag har bara lyckönskat och skrivit att jag vill väl. Jag har inte lämnat ut allt som har hänt av respekt. Jag vet att mina barn kan läsa här inne. Därför väljer jag bara att skriva sånt som jag vill att de ska få veta om. Jag blev igår påhoppad efter mitt inlägg angående att jag inte får ringa till barnen varje dag när de inte är hos mig. Detta är något jag kommer tala om för barnen, jag måste ju få förklara för dem varför jag inte längre hör av mig till dem som jag alltid har gjort innan. Jag tycker inte att det är att smutskasta när jag bara talar om sanningen för dem.

Jag älskar mina barn över allt annat och jag skulle kunna gå över lik för dem. Jag har funnits där för dem 24/7 under deras första sju år i livet. Jag har gått upp med dem varje tidig morgon och jag har vakat med dem varenda sjukdomsnatt. Jag vill självklart inte såra dem och jag vill absolut inte dra in dem i några eventuella tvister mellan mig och deras pappa. Jag skulle aldrig försöka vända dem emot honom. Som jag skrev igår så tycker jag att de har lika stor rätt till båda sina föräldrar.

Vet egentligen inte varför jag förklarar mig. Kanske är det för att det sårar mig otroligt mycket när jag får höra att jag inte beter mig som en vuxen och att jag inte är en bra mamma. Man får gärna tycka och tänka men döm inte någon innan du vet hela sanningen.

1 kommentar:

Therese sa...

Fy vännen, förstår att det kändes som en käftsmäll, och en orättvis sådan. Lämnar kärlek, omtanke och kramar till dig <3