fredag 2 januari 2015

Att gå vidare



Den sista veckan har utan tvekan varit den tuffaste veckan i mitt liv 
men långt där inne finns en Tina som kan skratta och le

Det kryper i hela kroppen på mig. Idag tvingar jag mig själv att bara vara, inga måsten, försöka njuta av nuet och att inte ringa till Glenn och höra vad han och barnen gör. Jag måste lära mig att släppa, vi är ingen familj längre och vi ska därför inte göra allt ihop. Glenn har gått vidare och det måste jag också göra för min egen skull. 

Jag är stolt över mig själv som tog det här steget och lämnade det liv som jag inte var lycklig i. Jag håller på att tag mig igenom det värsta med mycket ångest och smärta MEN med en djävla massa styrka! Att få veta att jag inte längre var älskad och behövd slog undan benen på mig med en sån kraft som inte går att beskriva. Just nu håller jag på att resa mig igen och det går sakta men säkert. 
Jag kommer säkert falla många gånger igen men förhoppningsvis inte lika hårt.

Tack till de som jag just nu har runt omkring mig (ingen nämnd och ingen glömd men jag tror och hoppas ni vet vilka ni är) som hjälper mig att andas igenom ångestattackerna och som tjatar på mig att äta och att sova. Tack för alla kramar och kloka ord! Jag hade aldrig fixat det utan Er! 


4 kommentarer:

Carolina sa...

Fina fina du, förstår att det gör ont och känns jobbigt men jag är säker på att du kommer fixa det - du är stark, och helt FANTASTISK! Kram

Emelie Babunovic sa...

Heja dig Tina! Du är så fin <3

Fröken M sa...

Fina Tina !! Du kommer gå ur det här starkare än någonsin,
och den man som fångar ditt hjärta kommer kunna skratta sig lycklig !
Men glöm inte att du bara är värd det allra bästa !! :)
KRAM

Johanna - Mamma till Leija sa...

Det gör alltid ont innan man nått gränsen & kommit på benen igen. Styrkekramar till dig! <3