onsdag 21 november 2012

Svårstucken

Jag har alltid vara svår att sticka. Mina blodkärl är inte så synliga. På den tiden när vi höll på med IVF (provrörsbefruktningar) tog jag ibland blodprover flera gånger i veckan. Då var jag ofta helt blå i båda mina armveck.

Så här ser jag ut just nu i armvecket men det är ingenting mot hur jag såg ut då

På Sahlgrenska lärde de sig fort att jag var svår att sticka så jag fick alltid sitta med en värmedyna på handen innan de skulle sticka mig och sen satte de alltid nålen i handryggen på mig, tydligen var det lättare att sticka där. Vid barnens förlossning förlorade jag ganska mycket blod och de hade väldiga problem på BB varje gång de skulle ta ett blodprov på mig för att se om mitt blodvärde hade förbättrats. När det till slut blev bestämt att jag skulle få blod fick de skicka en personal ifrån narkos för att sätta en nål på mig för då var jag alldeles sönderstucken. Det slutade med att jag fick den nålen på sidan av handleden.

Igår var jag som sagt och lämnade blod för första gången. Jag tänkte att de har ju massor av erfarenhet så det ska nog inte vara så svårt för dem att sticka mig på blodcentralen. Men ack så fel jag hade. De hittade till slut en liten ven de kunde sätta nålen i men den var nog inte så bra för blodet rann så sakta. Maskinen pep mest hela tiden och en personal fick sitta bredvid mig hela tiden och peta på nålen. Hon tyckte det var synd att det var så här eftersom jag annars hade varit den perfekta blodgivaren. Nästa gång ska vi prova den andra armen så får vi hoppas att det går bättre då. Jag vill ju gärna fortsätta lämna blod.


8 kommentarer:

Desirée Larsen sa...

Nä, vad tråkigt :(

De ska ju såklart ha erfarenhet och kunna sticka rätt direkt. Tyvärr är det ju inte så, upplever det vaarje vecka på reumatologen och numer säger jag hur/vart de ska stick för det gör ont och är onödigt när de sticker fel.

Therese sa...

Vad tråkigt!
Jag vet sen jag jobbade i vården att en del är jättesvåra att sticka, men det brukar alltid finnas ett riktigt "proffs" att kalla in då det krånglar. När Melvin var sjuk så var han så uttorkad att alla kärl sprack i stället. Det var så synd om honom och hemskt jobbigt att se som mamma. Dessutom var det bråttom att få i vätska...till slut tog dom en från Neonatalavdelningen som lyckades.

Hoppas den andra armen funkar bättre för dig.
Kramar

Johanna - Mamma till Leija sa...

Får hoppas det går bättre nästa gång!
Kram

Maria sa...

Aj aj:( Får hoppas att det går bättre nästa gång.

Saga är också svårstucken. När hon blev inlagd för njubäckeninflamation var hon lite uttorkad och då ännu svårare att sticka. hon såg helt fruktansvärd ut både på händerna & i armvecken.

Kram kram

Fina Frun sa...

Aj då din stackare!

Ida sa...

Hoppas att det går lättare nästa gång. Ush ser inte så mysigt ut. Tur jag inte sett hur du såg ut innan efter sticken ;)
Kram

Caroline sa...

Vad jobbigt att vara så svårstucken! Det är verkligen en god gärning du gör!

Stor kram

Helen.HUSnrNIO sa...

Usch vad jobbigt när du är en sådan person som vill lämna blod.
Jag känner mig svimfärdig av att bara läsa ditt inlägg.
Är usel med allt vad sjukvård heter och blodprov får mig att må allt annat än bra tyvärr då jag så gärna skulle vilja göra en insats.

När W föddes krånglade allt med stick, blod, och nålar.
23 stick sammanlagt under den förlossningen och då med extra personal inkallade för att de ordinarie inte klarade av att göra sitt jobb.

Hoppas de lyckas bättre nästa gång med dig!