måndag 9 januari 2012

Trots

Så här hittade jag lilla loppan igår kväll när jag skulle gå in och stoppa om henne. När hon inte kan somna på kvällen brukar hon i protest lägga sig på golvet. Det kan ju inte vara skönt att ligga så på det hårda golvet men igår hade hon somnat där i alla fall.


Elliot har kommit in i en sån där härlig fas igen. Trots eller vad man nu ska kalla det.
ALLT
är fel. Vad man än säger eller gör så blir han arg och skriker och tårarna sprutar på honom. Mamma är dum och allt är orättvist! Han får aldrig någonting!
Jag försöker verkligen vara den lugna och pedagogiska mamman som jag vill vara men ibland så orkar jag inte. Då går jag ner på hans nivå och hotar med saker som han inte ska få eller få göra. Jag blir så ledsen på mig själv. Det är så mycket känslor i den lilla kroppen.


Önskar dig en fin dag!


Kram och KÄRLEK!


12 kommentarer:

Therese - Sockenvägens Söta sa...

Hej vännen!!! Åh så härligt ni verkar ha haft i stockholm, med änglavingar å sabelpresenter, umgänge med gamla skolkamrater och allmänt mys, skönt även att hemresan gick bra. Kan tro att ni längtat efter glenn, för som du skriver, borta bra men hemma BÄST! Så kan även helgen här sammanfattas *ler* OCh Luran, oj så trotsig hon är för tillfället, så du är itne ensam om att få bita ihop och försöka vara lugn, sansad å pedagogisk... jag lyckas si så där ;-P KRAM <3

millamagi sa...

Att sova på hårt golv ser inte så skönt ut men är man tillräckligt trött (och kanske lite förbannad också) så går det ju!
Att vara mamma är inte lätt, men att vara lugn & pedagogisk hela tiden det finns det INGEN som klarar - även mammor är mänskliga :)
ha de' bäst, kram
nu ska jag läsa om hur er lilla trip var!

CiliaH sa...

Nämen lilla sötloppan då :)

Åh, det där trotset... Det är inte lätt, och det finns ingen som kan trigga igång oss så som våra barn. Jag försöker vara lugn och pedagogisk till en viss gräns, räcker det inte så åker lugnet all världens väg och jag lyfter resolut in lillan i vår säng så får hon sitta där och skrika...
Det är det svåraste jobbet som finns att vara föräldrar och ändå lyckas vi så bra! Det är kul att se nu när man har en 15-åring, att man faktiskt lyckats med att forma en fin människa. Han är ju inte klar än, och han har definitivt en hel del sidor som behöver poleras på! Men överlag har jag lyckats jävligt bra (ja hans pappa med förstås ;) ) Det är kul! Så bit ihop kära du, och ta det inte så hårt att du inte orkar vara den lugna och pedagogiska mamman alltid. För det är absolut inte jag!

Kram

Johanna - Mamma till Leija ♥ sa...

Nej, kan inte va så skönt att sova på golvet... Hoppas trotsperioden snart går över!
Kram

jenny sa...

Åh det är inte lätt, jag försöker också vara lugn och ha oändligt med tålamod men det är inte möjligt alla gånger. Jag tror många gånger att man vinner på att säga att man själv också blir ledsen och tycker att det är svårt när de bara blir arga. Men när det handlar om vad de får och inte får så är det svårt. Ibland känns det som att man bara säger nej nej nej men samtidigt så är ju vissa saker inte ok. Åhh tufft!
Kramar!!

Linda sa...

Ja usch i bland blir man bara så trött på sig själv när man inte riktigt kan behärska sig. Jag blir likadan när det liksom gått för långt, nästan så jag lägger mig ner på golvet och skriker på samma sätt som dom, eller som du hotar med massa konstiga saker som absolut inte hjälper haha
Kramar

Therese - Sockenvägens Söta sa...

Tjingeling kära du! Här har jag fått datorn att hosta igång igen och hunnit grundmåla ett par stolar på lunchen, nu ska jag förbereda middagen och dricka kaffe innan jag gör ett sista arbetsryck innan barnen ska hämtas hem. Min mobil tar jätte fina bilder så den är jag nöjd med, men behöver en "riktig" kamera då jag gärna utvecklas som fotograf... drömmen är en systemkamera, men kan nu ev köpa ett mellanting så länge... KRAMIS

Jessica sa...

Trots, trots, trots...
Skit, kan man bli mer galen på mer?
William säger "att det känns i hans kropp att han måste bråka med mig" & det känns som att det sammarfattar det hela rätt bra.
Man kan inte vara så jäkla pedagogisk hela tiden, det är inte mänskligt!
Ska man aldrig säga till sina barn blir de oregelbara, som våra vänners barn. Allt ska sättas ner på knä & så sägas till sååå pedagogiskt & jag kan säga dig att ingen orkar längre umgås med dem pga barnen.
Så se trotsen som ngt som alla barn måste gå igonom, för vem vill ha en staty i ett hörn som barn?
Kram på dig, du är en supermamma vännen min!
//Jessica

Fröken M sa...

Usch, det där är så jäkla jobbigt !! Viggo är inne i en period när han ska testa oss på alla fronter och ibland är det bra nära att jag tappar tålamodet ;)
Dock intalar jag mig själv att det bara är en "fas" som går över...
Styrke kramar till dig vännen !!

Maria sa...

Men lilla loppan:-)
Denna trots alltså...det är så förbaskat jobbigt rent ut sagt!
Just nu är Saga som en tonåring, tuff som en bandyboll! Men det går väll över det också:-)

kram kram

Popprinsessan sa...

Ja, de där faserna växlar otroligt fort. Ibland är man plötsligt inne i en fas där det bara är bråk hela tiden. Nu har vi en matbråkarfas här och jag blir mest irriterad på mig själv som går igång på det varje dag och inte kan nonchalera att hon inte vill äta. Fast min egen irritation går så klart ut över L och den onda cirkeln är igång.
Och helt plötsligt är den där fasen över utan att man märkt det. Så jag hoppas att den slutar hos er illa kvickt :-)
Kram och godnatt!

britta bloggar sa...

Usch, trots är tufft! Tänk på att du är världens bästa mamma till dina barn! Trotset kommer och går, det är bara att stå ut!